MELLANSELS FLYGPLATS
Historik
Norra Ångermanlands flygklubb grundades 1938. Segelflygverksamheten utgjorde grunden för verksamheten. Som start- och landningsbana användes huvudsakligen Olofsforsfältet i Nordmaling sommartid och Hägglundsfältet samt Höglandsjön vintertid.
Motorflygverksamheten kom igång efter 1945. Startmetod för segelflygplan var vinsch- och bilstart. I och med att Örnsköldsviks flygplats kom till, så stationerades motorflygsektionen där.
Olofsforsfältet var olämpligt för segelflygverksamhet av flera skäl. Fältet ligger intill luftleden vilket maximerar flyghöjden till 900 m. Termikförhållandena är ogynnsamma p.g.a. närheten till havet med sjöbris.
Olofsforsfältet ligger långt från Örnsköldsvik.
1968
På initiativ av bl.a. riksdagsman Bernhard Sundelin startade en utredning, med flygklubbens medverkan om förutsättningarna för en flygplats för sport- och allmänflyg i Mellansel.
1969
Arbetet med utredningen bedrevs i samarbete med Örnsköldsviks kommun. Utredningen presenterades i form av ett ”PM rörande flygplats för sport- och affärsflyg i Mellansel”. Segelflygklubben började på allvar studera terrängen för att hitta en lämplig plats för anläggningen.
1970
Det första tilltänkta området var beläget i Brandtjäl, Mellansel. Dåvarande Anundsjö kommun anslog 35.000 kronor för bygget. Förhandlingarna med markägarna strandade emmellertid och området fick avskrivas. Nästa till tänkta område var beläget i Flärke, Moliden utefter Sagavägen.
Som en följd av segelflygsektionens stora satsning på ett eget flygfält så fann man för gott att bryta banden med Norra Ångermanlands flygklubb och bilda Örnsköldsviks Segelflygklubb.
1971
Kontakt togs med markägarna som var sex stycken. Klubben bemöttes med en positiv anda för flygfältsbygget. Preliminära kontrakt upp-gjordes med markägarna, varefter klubben kunde börja med att mäta och avväga området. Fältritningarna utformades efter luftfartsverkets rekommendationer. Berörda myndigheter och organisationer kontaktades för fältets godkännande. Samtlig projektering av fältet utfördes i klubbens regi.
ÖSFK gick in till Ö-viks kommun med en ansökan om att det av. Anundsjö kommun beslutade och reserverade bidraget på 35.000 kronor ställdes till ÖSFK:s förfogande för byggandet av flygfältet i Flärke.
Beslutar kommunfullmäktige att tillstyrka ÖSFK:s ansökan om 35.000 kronor.
Därefter påbörjades de grövre markarbetena, som i första hand bestod av buskröjning, samt schaktning av en mitt på fältet belägen kulle som innehöll en massa på 6000 m3. Grävning av diken utfördes till en sammanlagd längd av 2500 m.
1972
Bidrag från Hägglund och Söner på 10.000 kronor.
Under sommaren fortgick alltjämt markarbeten som omfattade bl.a. schaktning, kultivering och vältning.
För att leda ytvattnet från den högre belägna terrängen norr om fältet ned till Galaån, som flyter paralellt med fältet på dess södra sida, lades i banans tvärriktning sex stycken galvaniserade trummor med en diameter av 600 mm och en sammanlagd längd av 600 m.
I augusti månad avslutades arbetet efter sådd av 1000 kg. kortväxan de gräsfrö.
För att finandera kostnaderna tecknade klubbens styrelse ett lån på 35.000 kronor i S-E banken.
1973
Segelflygningen i Olofsfors, Nordmaling pågick fram till den 1/7, då det första segelflygplanet kunde landa på den nyanlagda Mellansels Flygplats.
Verksamheten flyttades därefter över till Mellansel och målinriktningen för 1973 var att uppföra två stycken hangarer varav en för bogserflygplanet och en för segelflygplanen. Som stomme till hangar för segelflygplanen inköptes en rivningsbyggnad, med en bredd av 11 m. och längd 17 m.
Denna dimensionerades om till lämpliga hangarmått, 16×17 m. Rundvirke inköptes och sågades för komplettering av byggnadsstommen. Grundläggningen utfördes med en dränerad grusbädd runt vilken en sula gjöts. Hangargolvet asfalterades.
På samma typ av grund nyuppfördes bogserflygplanets hangar med måtten 12×8 m. Taken till hangarerna bekläddes med plåt och väggarna med korrugerad eternit.
För att delvis finansiera hangarbyggnationerna sökte klubben hos Naturvårdsverket det s.k. lilla anslaget om 6000:-, och utbetalas hösten 1974.
Försäljning av ÖSFK:s andel i hangarbyggnaden på Ö-viks flygplats till Norra Ångermanlands Flygklubb, inbringade ytterligare 6000:- i kontanta medel.
Ett par utrangerade , arbetsbodar iordningställdes till förråd och kontor.
El och telefon installerades.
Vid snösmältningen våren 1973 framgick att hela fältet måste ytdräneras. Detta arbete omfattade nedläggning av 1500 m dränerings-slang och utfördes under hösten.Samtidigt med dessa arbeten kompletterades p.g.a. sättningar i marken, 200 m av banans östra ände med ytterligare matjord.
1974
En timrad loge i Kälarne köpes för 3000:- och fraktas till flygfältet. Byggnadslov beviljas och grundarbetet färdigställes för klubbstugan.
1975
Klubbstugan färdigställs till största delen. Bidrag beviljas med 27.000:- från Naturvårdsverket och 30.500:- från Örnsköldsviks kommun.
Flygfältet förbättras ytterligare en gång med utfyllnad, planering och sådd.
Mellansels Flygplats invigdes den 9/8 av KSAK:s (Kungl. Svenska Aeroklubben) generalsekreterare Tore Lundberg. I Flyg-Revyn nr.7 skriver Tore Lundberg:
”Vad har då segelflygklubben med sina 120 medlemmar åstadkommit? Jo, en flygplats med anläggningskostnader på cirka 300.000 kronor.
Fältet mäter 800×90 m med ett 40 m brett flygstråk. Klubblokalen är en timrad loge från Kälarne. 110 kvm i bottenplanet och ca 50 kvm i övervåningen. Logen köptes för 3.000 kronor och har transporterats, byggts upp, restaurerats, inretts och förbättrats till klubbhus, som i färdigt skick blir av en mycket hög klass.
Den kontanta hjälp klubben fått av kommunen, naturvårdsverket och Hägglund & Söner för flygplatsen i sin helhet ligger på 100.000 kronor. Resten är medlemmarnas egna insatser, där den
nedlagda tiden beräknas till 10.000 arbetstimmar.
Det är sådan idealism och sådana insatser som gör KSAK:s och Flygsportför¬bundets arbete meningsfullt. Det är’också en stor stimulans att komma från skrivbord och problem till sådana entusiastiska och duktiga medlemmar”.
1976
SCA Obbola skänker 2 st. baracker som skall upprustas och inredas till övernattningsstugor för klubbens medlemmar och gäster under veckoslut, träningsläger, utbildningsläger samt under tävlingar.
Kontor och materialförråd färdigställes i anslutning till segel-flyghangaren. En lekplats med utrustning iordningställes ovanför flygfältets parkeringsplats.
I anslutning till lekplatsen arrangeras en uppställningsplats för husvagnar och tält. Köket i klubbstugan färdigställs, vatten och avlopp dras in. Toalett och varmvattenberedare inmonteras.
1977
Året utvecklade sig till att bli ett mellanår av två orsaker. Dels behövde klubbmedlemmarna en andningspaus efter alla år av intensivt byggande och dels utvecklade sig vädret till att bli det ur flygsynpunkt sämsta på många år.
Gräsmatta planeras och sås runt klubbstugan. Motorhangaren förses med ett kontors- och förrådsutrymme samt port.
Flygplatsen har genom sitt fina läge börjat utnyttjas av Örnsköldsviks modellflygklubb. Vidare har klubbstugan under året utnyttjats av Friskluftsungdomarna.
1978
Efter inspektion av Luftfartsverket måste en del träd och buskar fällas för att stipulerad frigång till banan skall innehållas. Dessutom fylls gropar igen i västra banänden och en kulle schaktas bort.
Klubbstugan förses med altan. Lekplatsen kompletteras med mera lekredskap. En utedusch byggs.
Fem aktiva segelflygare från den nerlagda Umeå Segelflygklubb ansluter sig till ÖSFK.
1979
Fältets östra banandel förstärkes, vidare kalkas banan med 35 ton kalk. Klubben sägs upp och måste flytta från den av Örnsköldsviks Kommun ägda bygglokalen i Svedjeholmen.
Utrustningen inhyses tillfälligt i hangaren samt hos vissa av klubbens medlemmar. Klubbmedlemmar ritar och projekterar en ny bygglokal i anslutning till flygfältets segelflyghangar.
En kostnadsberäkning visar på en totalkostnad på ca 300.000:-. Byggnadslov sökes och beviljas. Bidrag sökes och beviljas av Avgiftsregleringsfonden med 9000:-. Vidare sökes bidrag från Naturvårdsverket, Örnsköldsviks Kommun, samt från privata företag på orten.
1980
Årets stora uppgift blir att bygga en bygglokal. Klubben måste enligt KSAK:s regler förfoga över en bygglokal.
Övrigt
Örnsköldsviks Segelflygklubb firar 1980 10-årsjubileum som egen klubb. Under denna period har många aktiviteter varit igång och klubbens utveckling har varit framgångsrik. En egen flygplats, Mellansels Flygplats, har byggts av medlemmarna själva med start-och landningsbana, hangarer och klubbstuga. Till skillnad mot de flesta andra flygfält drivs detta helt i klubbens egen regi.
Mellansels Flygplats har nu godkänts söm enskild flygplats och återfinnes i manualen ”Svenska Flygfält”.
Flygplatsen åtnjuter ett gott anseende i flygkretsar för den ser-vice och anda som där råder.Även Ö-viksborna tycks finna anläggningen trivsam, vilket tydligt framkommit under de flygdagar som årligen arrangeras.
ÖRNSKÖLDSVIKS SEGELFLYGKLUBB

